Möt några av våra nya kontaktpersoner

 

Natasja, Stockholm

Hej, lite kort om mig och min Alopecia. Jag hade 2 små fläckar när jag var 15. De växte ut igen och när jag var 33 var det dags för 2 till. Även dessa växte ut, men kom tillbaks av och an under några år. Jag tror att det var trasslig ekonomi och lite allmän stress som gjorde det. 2013 i mars fick jag barn och hade jättefint och tjockt hår… men på sommaren samma år vart min pappas sjukdomstillstånd lite allvarligare, så fläckarna vart nu fler och större, och efter att han gick bort i slutet på augusti samma år tog det rätt så precis 4 månader innan jag insåg att det gick inte att göra comb-overs längre. Det var bara raka av rubbet. Behövde inte hålla efter med hyvel mer än 2 gånger, sen var allt puts väck. Har med andra ord AU.

Nu visade det sig att jag konstigt nog klär i detta, tycker jag själv, och andra (om man ska tro dem :)) men jag trivs jättebra såhär. Folk glor javisst, men jag orkar inte hålla på med peruk. Det här funkar hur bra som helst och jag har tatuerat både ögonbryn och eyeliner, så det känns inte så naket i ansiktet längre.

Annars är jag nöjd med min tillvaro, snart 38 år gammal, är gift sedan 4 år och har en son på 2,5 år som är världens bästa (såklart :)) Bor i Stockholm (söderförort för att vara mer precis), älskar fetaost och soltorkade tomater, har absolut gehör på piano och drivs av kärleken till min son!

Allt väl!
Natasja Biasi

Du kan nå Natasja på

 

Elin, Malmö

Hej! Jag har fått alopecia 2013 och vet hur otroligt ensamt och hemskt det kan kännas. Vägen till att acceptera att vara en tjej utan hår har gått fantastiskt bra. Lite tips och trix, livet är mycket mer än hår.

Du är välkommen att skriva till mig om du behöver stöd, råd eller frågor.

Kom ihåg, Du är inte ensam!
Kram Elin

Du kan nå Elin via vårt kontaktformulär

Renée, Helsingborg

Hej!

Renée heter jag, är 25 år gammal och läser just nu ekonomiprogrammet i Lund. Jag bor i Helsingborg tillsammans med min sambo och på fritiden tycker jag om att pyssla med hästar, träna eller umgås med familj/vänner.

Jag har Alopecia Universalis sedan ungefär två år tillbaka men har haft Alopecia Areata sedan jag var 7-8 år även om jag alltid haft mycket tjockt och långt hår. För tre år sedan började jag tappa hår fläckvist, men fläckarna slutade inte växa som brukade och ungefär ett år senare rakade min sambo av de sista hårstråna på huvudet.

Det var mycket ångestfyllt till en början och jag kände stor skam för att vara annorlunda. Det var dock inte så farligt som jag trott, kan jag konstatera nu i efterhand. Till vardags bär jag peruk men hemma med sambon och med vänner går jag med skallen bar, inget konstigt med det. Jag är öppen med min sjukdom och det har hjälpt mig att komma dit jag är idag.

Om jag kan hjälpa någon med hur jag har tänkt för att komma dit där jag är idag, eller bara om du bara har några frågor, så hjälper jag gärna till. Jag önskar att jag själv hade vågat ta kontakt med någon annan i samma situation när jag hade det jobbigt.

Kram 🙂

Du kan nå Renée på