Gästbok

I vår Gästbok är du välkommen att ställa frågor och göra inlägg. Här finns möjlighet att knyta kontakter, hitta nya vänner och få råd och tips.

Gästboken är ett forum som är öppet för alla. Alopeciförbundet står inte bakom inlägg, frågor eller kommentarer och har inte heller någon skyldighet att svara. Se även Policy nedan. Om du har en fråga till Alopeciförbundet, ber vi dig ta kontakt med oss direkt via Kontakt

Du får gärna underteckna med ditt namn men du kan också vara anonym. Din e-postadress publiceras inte. Namn är obligatoriskt att fylla i men vill du inte visa hela ditt namn, fyll endast i ditt förnamn eller ett alias.

Kopiera denna kod för att ange rubrik eller ämne i ditt inlägg <h2>Rubrik</h2>
T ex rubriken ”Seriös tatuerare sökes” skrivs: <h2>Seriös tatuerare sökes</h2>

 

 

Policy

Förbundet vill värna om att det hålls en trevlig ton i gästboken och att detta skall vara en gästbok i ett positivt syfte. Inlägg med förtal, trakasserier eller annat personangrepp kommer att raderas.

Anmäl olämplig kommentar

 

Lämna ett svar till Johanna Svara

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  1. Hej
    Jag har tappat fläckar sen jag var 16år och nu är jag 36. Ju äldre jag har blivit desto större fläckar och fler, är det vanligt att det blir värre ju äldre man blir? Om man har tappat 1-3 stora fläckar hur vanligt är det att man kan börja tappa allt hår? Allt mitt hår kom tillbaka under graviditeten, jag blev jätteglad. Men nu efter graviditeten har det blivit mycket värre och jag börjar bli orolig att allt hår ska försvinna.

    Någon som har erfarenhet?

  2. Hej! Jag försöker njuta av sommaren och allt det vackra, men oron för att bli skallig finns med mig hela tiden. Hur hanterar ni oron? Den följer mig hur mycket jag än försöker leva i nuet. Tacksam för tips och råd. Hur vanligt är det att allt hår plötsligt rasar på några veckor? Kan det göra det utan att det ligger någon annan sjukdom eller annat bakom? Är egentligen inte stressade över någonting annat i mitt liv än just håret.

    • Jag har full förståelse för din oro. Jag har inte alopecia själv, men min tretton-åriga dotter har och hennes morfar har det. Min dotter har just nu sitt tredje skov sedan hon var åtta år. Hon har bara en liten fläck som inte ens syns, men jag tänker på detta stor del av min vakna tid. Oron för att vakna en morgon och hennes hår har fallit av finns där hela tiden. Jag försöker lugna mig genom att följa forskningen inom området, för den går ju faktiskt framåt, om än långsamt. Men sjukdomens oberäknelighet tär tyvärr. Hoppas att du finner ditt sätt att hantera situationen. Vänliga hälsningar Karolina

      Karolina Nilsson
  3. Hej

    Vill dela med mig av vad min son sa, när han tappade hår första gången.. Han har ett sinne av guld
    — Mamma, det gör inget att jag tappar håret. För mitt hjärta sitter inte där!!

    Världens finaste son <3

  4. Hej
    Jag fick för en tid sedan diagnosen frontal ärrbildande alopeci. Vilket innebär att man tappar håret från den främre hårlinjen och bakom öron. Sjukdomen kan fortskrida till halva skallen om man inte har möjlighet att stoppa detta. I mitt fall fick jag endast en stor tub cortison att stryka två gånger per dag, för att förhindra fortsatt håravfall..

    Vill komma i kontakt med någon som har denna diagnos.och om ni har prövat alternativa behandlingsmetodermetoder.

    Själv kan jag inte tänka mig ett fortsatt liv med en halv bar skalle, jag skulle bli oerhört ful med bart huvud, Jag kan heller inte tänka mig att ha peruk, om det inte finns sådana som man kan klistra på och som sitter permanent dygnet runt.
    Sedan diagnosen har jag isolerat mig totalt, även från man, barn och barnbarn. Har ingen kommunikation med någon. Är i starkt behov av samtalshjälp,.
    Jag är fn så desperat så jag har bokat tid för PRP-injektioner i Göteborg. Dessa injektioner är dyra kan inte ge håret tillbaka på de områden där jag tappat, möjligen kan de stoppa fortsatt håravfall.
    Agneta

    • Caroline. Förstår att det är tufft. Men Agneta behöver stöd o har rätt till att få känna som hon gör. Det är en känsla som är sann för henne. Det är en sorg precis som vilken annan som helst..

    • Jag förstår att du är ledsen och förtvivlad men jag tror ändå att man måste försöka ställa saker i ett perspektiv. Jag har själv alopeci men också flera andra autoimmuna sjukdomar, hypotyreos, eksem och reumatism. Visst saknar jag att känna mig riktigt fin och att fixa med håret men att sjukvården inte ännu på fem år hittat något som bromsar det reumatiska är långt mer skrämmande. Jag försöker dock att tänka att det kunde vara långt värre, lyfter blicken och ser små barn som förlorar sina föräldrar till sjukdom och krig och föräldrar som förlorar sina barn. Förstår jag rätt har du både make, barn och barnbarn, tänk om du varit ensam och känt dig ful och förtvivlad? Din familj älskar dig väl oavsett hur du ser ut? Är inte den kärleken värd att glädjas över? Om du är frisk för övrigt tycker jag att du ändå är lyckligt lottad. Om du låser fast dig i negativa tankar är kognitiv terapi mycket bra. Jag fick många bra verktyg som hjälpte mig men också mycket hjälp från mina närmaste när jag var som mest nere i mitt multipla sjukdomsträsk. Var inte rädd för att söka hjälp både av dina närmaste och av proffs. Fokusera på den kärlek som finns i din närhet och på dina egna intressen och det du tycker är roligt att göra. Jag önskar dig allt väl.

  5. Hej! Tjej på 28 år är jag. Alopeci sen 15 års åldern. Jag är inne på alopeciförbundets hemsida lite då och då och läser gästboken ibland. Blir dock så ledsen över alla sorgesamma inlägg! Förstår självklart att det är jobbigt om tillståndet kommit plötsligt eller att man har svårt att komma över det, men vill därför ge massa pepp till er alla! Har skrivit en liknande lista förut, men nu kommer den:

    1. Det går att leva ett liv och vara precis lika lycklig med alopeci som utan! Till er med barn som fått alopeci – snälla kom ihåg det och förmedla det så gott det går!
    2. Kalla din alopeci för ett tillstånd, inte sjukdom! Detta tillstånd gör dig inte sjuk alls!
    3. Kalla din peruk för ditt hår. Det är faktiskt ditt hår nu – peruk har för många en negativ klang, så skit i det begreppet och trivs med ditt eget hår.
    4 Var stolt glad som du är – med eller utan peruk!
    5. Ägna inte tid åt att sörja håret som försvann alltför länge, ju förr du skiter i det och gör det bästa av situationen desto bättre.
    6. Tänkt vilket snyggt hår du kan få nu med ditt nya hår! Snagga bort de sista testarna som hänger kvar och njut av hur skönt det blir utan. I did it!
    7. Fokusera istället på saker du kan göra något åt i ditt liv, (träna, äta bra, göra sånt du mår bra av) än så länge finns inget bot. Låt inga mirakelkurer lura dig.

    Skulle såklart uppskatta mer kul inlägg, tips osv, 🙂 forskningslänkar. Lite mer glädjespridning och pepptalk!

    /Sanna

    Sanna Jonsson
    • Absolut borde detta vara en plats även för pepptalk o glädjespridning, tack för dina rader!
      Men jag tror också att detta kan vara en plats för att få vara ledsen o bekymrad på, bland folk som förstår.
      Men gärna fler inlägg från er som har kommit längre i er bearbetning!
      Vi själva säger inte att vår dotter har fått en sjukdom när andra barn frågar, utan en slags allergi mot sitt eget hår. Allergi är inget främmande för barn, och hon slipper att få en sjukdomsstämpel.
      Kram alla!

    • Hej
      Det är ingenting annat än en sjukdom. All litteratur beskriver all alocepi som en autoimmunologisk sjukdom. Sjukdomen är dock så ointressant för dermatologer att det inte bedrivs någon vettig forskning inom området.
      Den enda peppning man kan få är att med egna medel betala sk mirakelkurer
      Överdriven positivism och sk peppning fungerar inte för mig
      Ingen kan inbillia mig att du kan behålla din livskvalitet med denna sjukdom
      Agneta

    • Hej
      Alocepi är inget tillstånd, det är en autoimmunologisk sjukdom. Betraktar vi den själva som ett tillstånd blir ju forskningen om möjligt ännu sämre än den är idag
      Överdriven positivism och sk peptalk fungerar inte heller, då har vi ju accepterat det hela och minskar återigen intresset för forskning
      Vad vi måste inse är att livskvaliteten har försämrats avsevärt – med eller utan peruk
      Enda möjliga är att försöka upprätthålla orken och hoppet genom att testa nya behandlingar – tyvärr dyra, men jag är beredd att ta ett banklån.
      Finns det hopp om ett bättre liv – känns allt lättare
      Agneta

      • håller helt med.det bästa någon har skrivit på länge .vi blir aldrig tagna på allvar om vi låtsas tro att det hjälper att tänka positiva tankar.tycker det är mycket jobbigt att få höra från bekantskapskretsen att det helt säkert beror på något jobbigt som har hänt (ex. problem m. tonårsbarn,sjuka åldrande föräldrar).tror inte en sekund på detta.alopecia areata är helt klart en auto-immun sjukdom och inget annat.för mig har alopecian påverkat många av mina livsval under ca 30 år med alopecia areata och totalis.har lagt otroligt mycket pengar på alternativa metoder och tackat nej till många sociala aktiviteter pga skallighet

        • Absolut är det en sjukdom, men det kunde varit betydligt värre! Detta är ett kosmetiskt (sjukdoms) tillstånd och det gör dig inte sjuk i den bemärkelsen att du mår fysiskt dåligt. Jag tycker hemskt synd om er som hindras i livet så mycket som ni verkar göra och tycker bara det är sorgligt. Man ska få känna glädje och stolthet med alopeci också, och få känna att livet är fantastiskt! Det jag ville med mitt inlägg var att dela med mig av mina positiva tankar och berätta att man faktiskt kan leva lycklig med alopeci. Inte på något sätt för att jag vill ”bota” med pepptalk utan för att det kan vara skönt att veta att alla inte behöver leva hela livet i sorg. Man kan komma vidare i sin bearbetning och må bättre med sig själv.

          Sanna Jonsson
      • Agneta,

        Jag trodde aldrig jag skulle vara glad igen men det ar jag! Men nog tror jag att jag andrats. Jag ar en raddare och lite mer ilsken person tror jag. Jag mar bra for att jag har en bra peruk men den borjar bli valdigt ful sa borjar ma mindre bra sa dags att skaffa ny. Ni positiva far saga vad ni vill men utan peruk gar jag aldrig och utan den ar jag ingenting och det ar fortfarande hart och ofattbart att se mig i spegeln varje dag. Jag undrar vem denna fula manniska ar? Ibland blier jag sa radd. Tank en dag nar jag inte har rad att skaffa dessa peruker eller nagot hander och den flyger av eller dyl. Jag far helt enkelt undvika de tankarna. Just nu kan jag njuta av min lille son men vad vad hander nar han blir storre och man inte far den dar karleken som man far av ett barn. Radd ar jag ocksa att bli lamnad for jag kan inte ens se mig ga ut och visa mig for en ny man. Basta att inte tanka och forsoka njuta av det som ar bra…

    • Hej Sanna!

      Vet du vad1?! jag har kallat min peruk for har hela tiden sen jag fick det for ca 4 1/2 ar sedan men vet du vad som ar sa jobbigt…Jo att man envisas med att svara tillbaks just peruk istallet for har. Det hander ofta t ex i kontakt med sjukvard, modravard etc…

      Jag ar chockad av vad jag mott ute i Sverige! Min barnmorska som dessutom var sa enormt dum och oforstaende att jag fortfarande efter over 4 ar blir sa ledsen och arg och angrar att jag inte skickade ett klagomal eller stallde henne till svars…men jag var ju sa svag just da och kanner mig fortfarande i underlage nar jag diskuterar min ”alopecia universalis”.
      Hon envetnades med att kalla det peruk nar jag kallade det for har. sa: peruk menar du? varfor sa hon sa? hon maste val anda forstatt att det var en anledning till att jag sa sa.
      Men forstar ni hon var inte endast provocerande vid detta/dessa tillfallen. Hon hade ingen forstaelse att jag som precis blivit gravid pa nagra manader tappade allt har var mycket orolig. Aldre gravid, tappat allt har… Nej hon papekade gang pa gang att jag var mycket mer orolig an normalt, att jag nog var ensam etc…

      Sen motte jag bade chocktillstand hos personal pa BB nar de sag mej utan peruk, barnmorska pa klinik som blev tyst nar jag sa att det inte var mitt riktiga har (kommer ej i hag vilket sammanhang men relevant for besoket).

      Jag kan aven rakna upp en mangd okansliga exempel fran egen familj. Hur okansliga ar manniskor egentligen?
      Usch sager jag bara!

  6. Hej

    Jag fick alopecia areata i början av 1:a året på gymnasiet .då jag upptäckte en kall fläck mitt på huvudet och blev jätte rädd och visste inte va de var.
    Jag gick fick tid till hudspecialisten i Skövde men dom visste inte vad de kunde vara ,sen när jag fick tid till en där jag bor så fick jag svar direkt ,men de tog ju 9 månader att få veta va de va man hade fått för sjukdom.

    Iaf sommaren 2015 fick jag nästan tillbaka allt mitt hår jag kunde ha i löshår iaf och slippa använda peruk,och var så himla otroligt glad tills slutet av året då jag börja äta preventiv medel och då lossnade allt mitt hår med rasande fart,och så sluta jag med de och satte in en kopparspiral ist ,,men nu börjar jag tappa mina fransar och jag har inga ögon bryn kvar heller ,,

    Men undrar om de finns att sätta fast fransar ,där de inte finns fransar ,?

  7. Jag är helt förtvivlad…. Vår 9-åriga dotter som aldrig lyckats få vare sig långt eller tjockt hår som hon så hett önskar, (ja, vilken tjej gör inte det?) har nu fått flera kala fläckar bak i nacken och mammahjärtat gråter forsar… Har inte varit hos läkare än, hon har inte upptäckt fläckarna själv och jag vet inte hur jag ska lägga fram det heller… Så jobbigt att inte veta vad det beror på och hur det kommer arta sig…
    Varför? Varför? Varför?

    • Hej! Jag är också mamma till en flicka som haft två skov av fläckvis håravfall. Första gången när hon var 8. Då hämtade sig håret efter någon månad. Andra gången var dottern 11 och då blev skovet långvarigare och hon fick en behandling som kallas PRP varpå fläckarna växte igen. Kanske beroende påbehandlingen, kanske remission?? Går inte att veta. Dottern är nu 13, på sitt trettonde och har till synes full hårväxt. Jsg vet att det kan komma nya skov när som helst och hanterar den oron genom att följa forskningen kring sjukan så mycket som möjligt. Dottern äter d-vitamin och så mycket glutenfritt som möjligt. Jag känner verkligen ned dig. Hoppas att det löser sig!

      Karolina Nilsson
      • Vi har ju inte varit hos läkare och fått alopeci konstaterat. Men jag misstänker ju starkt att det kan vara det… Vad annars liksom? Men så länge hon själv inte ser eller upptäcker det själv känner jag att det bästa är att jag försöker handskas med min oro för fortsatt håravfall på egen hand. Vilket är svårt… Får panik vid minsta hårstrå som följer med i borsten, även om det är fullt normalt att tappa upp till 100 strån per dag. Hoppas så att dessa fläckar är kroppens reaktion på allt som hänt i hennes liv sista tiden, att det inte blir mer och att det snart börjar växa ut nytt hår i de kala fläckarna… Men är samtidigt panikslagen inombords…
        Hennes morfar gick bort i höstas efter en lång jobbig tid för oss alla där han fick oss och framförallt mig att må dåligt. Begravning och allt vad det innebär, första nära dödsfallet för henne. Bara en dryg månad efter det slår hon ut nästan hela sin permanenta framtand. X antal besök hos tandläkaren för att bygga upp den till att likna hennes egna, fast i plast. Sedan har jag mått väldigt dåligt under hela vintern/våren efter allt med min pappa och det har ju dessvärre inte gått henne obemärkt förbi… Hon är en eftertänksam liten tjej, funderar mycket och vill alla väl. Har dessutom höga krav på sig själv i allt hon gör.
        Min lilla skrutta, åh vad jag hoppas att du får behålla resten av håret och att det snabbt börjar växa ut nytt.

        Karolina, hur går det för din tös? Hittat fler fläckar? Hur reagerar hon själv på det? Vart har fläckarna suttit?

        • Ännu så länge bara en liten fläck i nackgropen. Förra gången för drygt två år sedan satt fläckarna högre upp på bakhuvudet på ena sidan. Då hade hon en större och en mindre.noch första gången när hon var 8 hade hon en större fläck i nackgropen. Hon själv bryr sig tack och lov inte så mycket och jag försöker att vara så cool som möjligt. Jag vilar i förhoppningen om att forskningen går framåt, men bryter ihop emellanåt. http://www.pharmaceutical-journal.com/news-and-analysis/features/finding-new-treatments-for-alopecia-areata-patients/20201092.article

          Karolina Nilsson
          • Kan ju inte låta bli att känna frustration över själva sjukdomen. Visst, den är inte farlig, det är väl det man kan trösta sig med, men hur jobbigt är det ändå inte att förlora delar av eller allt sitt hår? Särskilt för barn/ungdomar…
            Vår dotter har ju ganska stora fläckar, en rejäl bakom örat, ner mot nacken och så ytterligare ett par i 5-kronestorlel i nacken. Tycker det är konstigt att jag inte reagerat vare sig på ökat håravfall eller märkt att det börjat tunnas ut tidigare, men hon har sällan uppsatt och då syns de ju inte. Lyfter ju sällan på håret när man bara kammar. Under hur lång tid pågick det längsta skovet? När började håret växa ut igen? Prp, vad är det? Har no varit på vc eller hudmottagningen?

          • Jo det är en frustrerande historia detta. Speciellt när man som förälder blir vansinnigt orolig och rentav ångestfylld samtidigt som man inte ska visa det för barnet. Min flickas första skov varade någon månad, andra skovet upptäckte vi i mars och efter behandling med PRP i maj började det växa så smått.ni juni. Vi har idag varit och tagit prover som jag insisterat på. D-vitaminstatus, glutenprover och sköldkörtelprover, samt ett prov som läkaren föreslog som kan påvisa inflammatorisk reaktion i tarmen. Vi fick också kortisonlösning att sätta på, men jag vet inte precis att det finns någon evidens för att det har effekt. En studie jag läste visade att mer än 40 procent av barn som hade någon form av alopecia areata visade sig ha glutenintolerans när det testades. Så glutenprov är bra att ta. Hoppas att det löser sig till det bästa!/Karolina

            Karolina Nilsson
          • PRP är en behandling som länge använts i veterinärmedicinen på tex hästar och har visat sig fungera för en del personer med alopecia areata. Man tar ut lite blod från personen, centrifugerar det och injicerar plasman i fläckarna. På något sätt stimuleras stamceller att bryta den autoimmuna reaktionen. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/m/pubmed/23607773/

            Karolina Nilsson
          • Här är den lilla studien om alopecia och glutenintolerans som jag nämnde.

            Karolina Nilsson
          • Har kastats mellan hopp o förtvivlan de sista veckorna, oron för dotterns hår gnager i bakhuvudet hela tiden. Sista veckan har jag ändå känt mig rätt lugn, då jag inte märkt vare sig fler fläckar eller att det följer med mycket hår när jag borstar. Men så igår kväll… när jag kammar hennes hår, så sitter helt plötsligt en tuss med kanske 30 strån i borsten och när jag fortsätter kamma så fortsätter det lossna, dock inga fler tussar, utan enbart enstaka strån. Idag när jag borstade tappade hon också en hel del, dock ingen hel tuss som igår. Så förtvivlad o förbannad…
            Pratade med läkare på hud i fredags som absolut tyckte det lät som alopecia areata, men samtidigt svårt att avgöra när hon inte sett henne. Hon menade att det är väldigt vanligt bland barn och att det i de allra flesta fall vänder och att håret växer ut igen. Försöker hålla uppe hoppet, men är samtidigt både enormt ledsen och rädd. Ska det dra igång och blir fler fläckar/stora kala fläckar/tappa allt? Nu när jag trodde det stannat av och hoppades på att det skulle vända. Läkaren menade att det är ovanligt med totalis och universalis, men risken finns ju alltid. Hur går det för er?

        • Hej.
          Den fösta gången jag fick AA var jag bara 9 år gammal. Min mamma och pappa var i mitten att deras skilsmässan, pappa var otrogen och lämnade oss. Jag hade inte så mycket förstående om hela situationen mellan de, men kände på mig mammas oro och stress. Men mamma tog mig hos en läkare när vi bodde i Sydamerika och jag fick kortison sprutor ett par gånger, över fläckarna som jag hade på huvudet. Efter 3 veckor mitt hår kom tillbaka och jag tappade det inte mer det från 9 till 36 år gammal.
          Jag gift mig och när jag var gravid med min andra barn började att ha problem med min man, efter jag fick barnen i den 7e månad fick jag ett hål väldigt stor, men läkarna sa att det var hormonerna.
          Sen satt jag på hormon spiralen och efter 3 månader med detta läste jag att 1 från 1000 personer kan ha håravfall. Jag tänkte att jag var den person i 1000 så tog bort spiralen och slutade med p piller och såna metoder för hår skuld. Men ändå tappade jag hela håret i hela min kropp. Jag mådde så dålig som ni redan vet att man mår. Men när jag försöker att tänka varför det har hänt till mig?
          Bara tänker att det hänt båda gånger när jag har varit i den situation som jag har känd mig mer skräm i livet och det var framför min mammas skilsmässan och min egen skilsmässa.
          Möjligtvis min immunologisk system gick ut balans för att jag var så rädd att känna mig ensam. Nu bor jag här i Sverige och mår sämst när jag ser att i detta land som är så avancerad i den mesta finns lösning för denna sjukdom.

          Vill inte skriva mitt namn
  8. Hej!

    Jag har haft alopecia universalis sedan ett år tillbaka och tappade allt hår på kroppen under endast ett par veckor. (Ögonbrynen var det enda hår som höll sig kvar i ca 6 månader)

    Börjar först nu tappa hoppet om att få tillbaka mitt hår och pga det har självförtroendet börjat svaja…

    Jag undrar om det finns någon som fått tillbaka sitt hår efter diagnosen Universalis?

    • Hej! Jag har också haft universalis. Fick tillbaka håret efter drygt 1 1/2 år,har nu haft hår, utan peruk 1 1/2 år. Nu trillar det igen. Jag är drygt 60 år, jag vad ska tro, är det samma procedur igen?

  9. Ögonfransar

    hej jag är en 23- årig tjej som har haft alopeci sedan jag var ca 6 år. Jag har inget hår alls. Det som gör mig mest ledsen är att jag inte har något hår i ansiktet, så varken ögonfransar eller ögonbryn. Jag söker verkligen tips, då jag älskar att sminka mig. Är det någon som vet bra tips på lösögonfransar? Jag har använt det några gånger men det ser inte så naturligt ut och är otroligt svårt att sätta på dem då man inte kan lägga dem på ögonfransarna som stöd.

    Är det någon som är i liknande situation?

    Ni är alla fina!

    Mvh Emma

    • Hej Emma!
      Jag köper fransar på kicks(finns att beställa oxå) men sen klipper jag dom! Lösögonfransar är ju ofta extrema, iaf överdrivna, och jag tycker inte det ser bra ut till vardags. Så jag tar en liten frisörsax och trimmar dom, sen svart eyeliner så gör det inte så mycket om dom hamnar lite ojämnt. Just det, trimmar på bredden oxå, har dom bara på halva ögat. Ungefär. Då är det myyyycket lättare att fästa dom.

  10. Är en tjej som haft alopecia i snart 12 år. I höstas blev håravfallet värre än vad det någonsin varit och jag fick börja använda peruk. Hur gör ni vana perukanvändare på sommaren? Jag tycker att det är fruktansvärt varmt men mår fortfarande skit av att visa mig utan.

  11. Har en liten fråga. Är det någon annan med alopecia som har fruktansvärt dåligt immunförsvar? Jag blir sjuk hela tiden (har iofs 2 små barn) men har börjat undra. Min chef har även påpekat ifall det kanske kan ha nått slag sammanband med min alopecia? Har googlat men inte hittat nått.. Jag kanske måste undersöka om det beror på något helt annat men tänkte att jag iallafall skulle kolla läget här. Kram på er! /Moa

    • Jag har sett på flera ställen att D-vitamin rekommenderas om man har alopeci, vilket är viktigt för ett väl fungerande immunförsvar. Kanske kan vara något för dig? Jag har tappat allt hår, är VÄLDIGT sällan sjuk, men ändå provat D-vitamin tillskott, tyvärr inte gett någon som helst skillnad.

  12. Hej,

    Har letat mig hit då jag i fredags kväll upptäckte en kal fläck mitt uppe på huvudet. Stor som ett mynt, ungefär. Är orolig och eftersom det är helg kan jag inte ringa någonstans och få några svar. Tänkte höra om någon kan svara…
    Kan en hudspecialist ställa en diagnos genom att titta på fläcken, ta ev. blod- och hudprov eller måste en diagnos ställas efter en längre tids observation av ev förändring i hårbotten? (kontrollbehovet i mig stressar över att inte kunna få entydigt besked direkt. )

    Det som oroar mig främst är att OM det jag har är alopeci – kan det göra att jag har benägenhet att få andra autoimmuna sjukdomar? Typ livshotande sådana? Behöver man kämpa med att leva hälsosamt mer för att man har en autoimmun sjukdom, behöver man leva med konstant skuld över att man inte gör mest möjliga?

    Har upptäckt denna fläck efter 9 månaders ammande av mitt första barn. Har upplevt ett generellt ökat hårtapp, men nu också den här helt kala fläcken, som jag upplever annorlunda än den klassiska ”amningsluggen”. Kan det vara så att min graviditet och en halvorolig efterperiod orsakat att jag fått detta?

    Jag är tacksam för alla svar!

    Kram Ulrika

    • För min del så räckte det med ett besök på VC där man tittade på fläcken och gav mig diagnosen. Senare bekräftades diagnosen på hudkliniken.
      Finns inte så mycket att göra för att påverka sjukdomen. Det är så olika från person till person. Vissa mår bättre av gluenfritt. Andra av stressfritt liv. Ytterligare andra av vitamintillskott. Andra märker ingen skillnad oavsett. Man får testa och se men viktigast är nog att inte lägga ut stora summor på ”mirakelkurer” som mest troligt är för bra för att vara sanna. Man får hålla tummarna att sjukdomen inte blir så omfattande men förbereda dig på det värsta. Lite så tänker jag. Lycka till.
      Kan tipsa om ”Stödgrupp för oss med alopecia” på facebook. Där stöttar vi varandra och delar med oss av erfarenhete och tips.

  13. Hej, jag undrar om Cyber perukerna, är det någon som har eller haft erfarenheter av dem.
    Är mycket intresserad av att veta informationen på nätet verkar de bra, men försäljarna
    vill tydligen inte rekomendera dem , ser fram emot informaton

    7 april 2016
    Tacksam

    • Hej Berit!
      Jag har en cyberperuk och kan verkligen rekommendera det. Den tål värme, tappar inte hår, är mjuk och tovar sig inte. Du kan blåsa den med hårdlås. Ha den på då du öppnar ugnsluckan. Den sitter fast utan hjälp av tejp och kliar och sticker inte! Jag är helnöjd med den. Det var min frisör på Carl M Lundh som föreslog den för mig.
      Hur har det gått för dig? Vilka försäljare vill inte rekommendera den, och varför? Är den för dyr tycker dem?

      Lycka till!

      • De är för stora och varma enligt försäljarna på CMLundh
        så jag provar på olika som förrut eller nu har jag Sentoo premium plus
        ganska bra men de måst kippas en hel del. Tack för att du gav dina synpunkter på just Cyber peruker.

  14. Hejsan,
    Jag undrar om nån har tips på bra och förstående frisör i GBG som vet vad alopecia är. Har fläckar och tycker det är jobbigt att behöva förklara för varje frisör vad det är.

  15. Hej Sofia! Jag förstår dig till fullo, jag tycker också att denna sjukdom är helt ologisk. Det är så mycket prat om att det beror på stress, kosten osv, men om det vore stress så borde jag varit skallig för länge sedan, har gått igenom så mycket i mitt liv, men har aldrig fått fläckar förut. Nu vid 57 års ålder och livet är lugnt sedan ett par år minst så kommer det som ett brev på posten. Immunförsvaret blir aktiverat att angripa egna celler… av vad då? När man inte är sjuk, knappt inte ens förkyld… Det är inte lätt att bara ta det lugnt och låta det vara, det blir en stress i sig också tyvärr. Stor kram! /Monica

  16. Hej!
    Jag drabbades av mitt första skov Alopecia areata i december 2015, kanske jag haft första fläcken länge, men det var då det uppmärksammades. Jag är 57 år och har aldrig haft skov förut. Jag har tappat hår i nacken, underhåret har lossnat som i ett band längs nästan hela hårfästet i nacken. Är det vanligare att alopecian sätter sig/börjar i nacken på äldre? Är det sant det som en del säger att prognosen är sämre om den börjar i nacken? Mår inget vidare av det här och är rädd att förlora allt mitt hår, eller så mycket att det inte längre går att dölja.

  17. Hej!

    Jag fick alopeci areata lagom till första semesterveckan i somras, irriterande nog när jag var och vandrade och hade det väldigt lugnt och trevligt. En kal fläck på vänster sida stor som en femkrona. Sjukdomen bröt ut retroaktivt efter att jag hade haft några stressiga månader längre tillbaka. Har aldrig haft problem tidigare men har någon kal fläck i skägget sedan många år tillbaka.

    Min frisör hjälpte mig så att håret ovanför dolde fläcken (även om frisyren blev lite lustig när de friska hårstråna blev längre).

    När inget hade hänt ett halvår senare började jag ställa in mig på att nog få behålla fläcken livet ut.

    Men plötsligt för några veckor sedan började håret växa igen i delar av fläcken med små fjun och nu hittar jag den inte längre!

    Jag berättade för min chef, anpassade mina arbetstider så att jag inte behövde arbeta för mycket övertid. Försökte strunta i fläcken och göra saker som jag tycker är roligt, äta sådant som jag tycker är gott och låta det vara som det var. Det hjälper inte att oroa sig över det som är som det är. Köpte Priorin (eller Apotekets motsvarighet) på Apoteket. Det gjorde det friska håret starkare men vet ärligt talat inte om det hjälpte eller om håret hade växt tillbaka ändå.

    Ville bara skriva några rader eftersom jag också gick in här och läste när jag nyss fått diagnosen. Ville bara ge lite hopp och visa att det kan gå över även när man tror att det är helt hopplöst.

    Kram
    Anders

  18. Hej

    Jag hade fläckvis håravfall i nacken för 6 år sedan som höll i sig i 1 år innan det började växa tillbaka. Jag kom lindrigt undan för det syntes inte om man hade nersläppt hår. Nu idag har det hänt igen och är orolig för hur det ska arta sig den här gången. Ska det vars så här att det kommer och går i livet? Jag trodde jag var kvitt det. Jag har dessutom nyss haft cancer och slutade med cellgifter i september förra året. Tur nog blev jag bara tunnhårig. Men så upptäckte jag detta. När inte ens Cellgifter kan få mitt hår att falla så kommer denna skit-”sjukdomen” upp igen och spottar mig i ansiktet när jag väl börjar gå vidare i livet. Det säger en del om vad alopecia innebär!
    Ursäkta min negativa inställning, behövde få detta ur mig.

    /Sofia